Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

292 större föremål icke på en gång kan erhålla tillräckligt med järn, utan är tvungen att uppsamla detta i större gjutskänkar, där det lätt svalnar, om det ej är tillräck- ligt hett, så liar man begynt använda för-härdar. Bland ugnar av denna typ har K r i e g a r-u g n e n (fig. 347) funnit en vidsträckt användning; förbränningen sker fullständigare i en Kriegarugn, ugnen nedåt, genom diametralt enär luften inprässas i mot varandra anbragta öppningar, varigenom clen sprides och full- ständigare blandas med bränslet. 496. I I r e 1 a n d- ugnen inledes luften ge- nom tvenne på olika höjd befintliga form- grupper; den inkommer först i en nedre ka- nal, varifrån den ledes dels genom några for- mor i ugnen, dels ge- nom en med spjäll för- sedd kanal i en övre kanal och från denna genom ett större antal formor i ugnen. Smält- zonen blir sålunda bre- dare, varigenom smält- Fig. 347. Kriegar-ugn. ningen försiggår snabbare och luften dessutom fördelas jämnare, så att förbränningen blir fullständigare. Men å andra sidan sänker en bred smältzon temperaturen, varför bränsleåtgången dock ej nämnvärt minskas. 497. Vid I b r tigge r-ugnen befinner sig för- eller upp- samlingshärden under ugnen; det smälta järnet rinner härvid genom hål i ugnsbottnen ned i uppsamlingshärden; de genom hålen i uppsamlingshärden inträngande gaserna förbrinna här, tillsamman med för detta ändamål införd luft, och hålla järnet varmt, så att vid behov t. o. m. smidjärns- och stålskrot kan tillsättas; skrotet upphettas först i clen