Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
302
med en manganhalt av 2 %. — För att få järnet mera lätt-
flytande och för att förekomma biåsbildning i gjutgodset,
tillsättes järnet i gjutskänken med något aluminium, som
reducerar i järnet förefintliga järnoxider.
2. Gjutning av stål.
515. Gjutstål har alltmer funnit, användning i stället
för gjutjärn och smidbart järn; gjutstål är starkare och
segare än gjutjärn, vars hållfasthet är obestämbar, enär ur
gjutjärnet utskiljes grafit, som i sin tur fördelas ojämnt,
beroende på stelningshastigheten, således på tvärsnittets
area. Konst-ruktionselement av gjutstål äro i allmänhet
billigare än sådana, som blivit smidda, i synnerhet om de
äro mera komplicerade. — Stål gjutes antingen som direkt
uttappat ur en liten Bessemerkonvertor, en Martin-ugn
eller en liten elektrisk ugn, eller också efter smältning i
deglar. Den härvid använda lilla Bessemerkonvertorn lik-
nar en vanlig konvertor (§ 347), endast med den skillnaden,
att lufthålen äro änbragta i ugnssidan och ej i dess botten,
luften inblåses nämligen här mot järnets yta; gjutjärnet
smältes i en kupolugn; det måste vara mycket hett och ha
en hög kiselhalt. — Martinugnarna böra för framställning
av gjutstål byggas efter gjutgodsets storlek; för gjutning
av mindre gjutgods åtgår det mera tid, varvid en stor
ugnsfyllning hinner avsvalna, då den ej kan överhettas i
alltför hög grad, utan att ugnen tager skada. (I Finland
levereras egentligt stålgjute av Dalsbruk i Kimito, som har
en Martin-ugn, samt Lokomo i Tammerfors, som har en
elektrisk ugn). -— På grund av stålets höga smältpunkt
bör materialet till en form, avsedd för stålgjutning, vara
mycket eldfast. Vanligen användes härtill kvartssand, blan-
dad med pulveriserede gamla deglar och bränd samt där-
efter malen, eldfast lera. Formen bör förfärdigas så, att
den ger efter, enär stålet vid avkylningen krymper i hög grad.
Informningen sker på samma sätt, som vid gjutning av
gjutjärn; formen bör dock tillåta gaserna att avgå möjligast
fritt. Å gjutna stålpjeser uppstå lätt gropar och håligheter,
till följd av stålets starka krympning. För att förebygga
detta förses formarna med stora sänkhuvuden; dessa erhålla