Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
302 med en manganhalt av 2 %. — För att få järnet mera lätt- flytande och för att förekomma biåsbildning i gjutgodset, tillsättes järnet i gjutskänken med något aluminium, som reducerar i järnet förefintliga järnoxider. 2. Gjutning av stål. 515. Gjutstål har alltmer funnit, användning i stället för gjutjärn och smidbart järn; gjutstål är starkare och segare än gjutjärn, vars hållfasthet är obestämbar, enär ur gjutjärnet utskiljes grafit, som i sin tur fördelas ojämnt, beroende på stelningshastigheten, således på tvärsnittets area. Konst-ruktionselement av gjutstål äro i allmänhet billigare än sådana, som blivit smidda, i synnerhet om de äro mera komplicerade. — Stål gjutes antingen som direkt uttappat ur en liten Bessemerkonvertor, en Martin-ugn eller en liten elektrisk ugn, eller också efter smältning i deglar. Den härvid använda lilla Bessemerkonvertorn lik- nar en vanlig konvertor (§ 347), endast med den skillnaden, att lufthålen äro änbragta i ugnssidan och ej i dess botten, luften inblåses nämligen här mot järnets yta; gjutjärnet smältes i en kupolugn; det måste vara mycket hett och ha en hög kiselhalt. — Martinugnarna böra för framställning av gjutstål byggas efter gjutgodsets storlek; för gjutning av mindre gjutgods åtgår det mera tid, varvid en stor ugnsfyllning hinner avsvalna, då den ej kan överhettas i alltför hög grad, utan att ugnen tager skada. (I Finland levereras egentligt stålgjute av Dalsbruk i Kimito, som har en Martin-ugn, samt Lokomo i Tammerfors, som har en elektrisk ugn). -— På grund av stålets höga smältpunkt bör materialet till en form, avsedd för stålgjutning, vara mycket eldfast. Vanligen användes härtill kvartssand, blan- dad med pulveriserede gamla deglar och bränd samt där- efter malen, eldfast lera. Formen bör förfärdigas så, att den ger efter, enär stålet vid avkylningen krymper i hög grad. Informningen sker på samma sätt, som vid gjutning av gjutjärn; formen bör dock tillåta gaserna att avgå möjligast fritt. Å gjutna stålpjeser uppstå lätt gropar och håligheter, till följd av stålets starka krympning. För att förebygga detta förses formarna med stora sänkhuvuden; dessa erhålla