Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

314 Av dessa hammare användas numera endast mindre stjärthammare mera allmänt, t. ex. vid spikfabriker, där de på grund av sitt höga slagantal äro nog så praktiska. — Vid mindre smedjor användas tramphammare, vilka likna stjärthammarena och kunna användas i det fall, al t arbetaren samtidigt kan både sköta arbetsstycket och driva hammaren. Utom att en medhjälpare härigenom kan undvaras, erbjuder denna hammare, liksom alla mekaniska hammare, även den Fig. 360—362. Ånghammare. fördelen att slagen alltid träffa samma punkt; vid dessa tramphammare ärpenelsviktc:a 10kg. 2. Parallellhammare. 532. Vid dessa upplyftes penet antingen medels en hävstångs- eller en vevmekanism, en friktionsanordning eller med tillhjälp av ånga; nedåt faller det antingen fritt av sin egen tyngd eller också anlitas någon annan kraft för att öka fallhastigheten. — Med av- seende därpå, om penet upplyftes direkt med ångkraft eller om upplyftandet sker indirekt, med tillhjälp av remmar, hävtyg eller andra maskinelement, indelas parallellhammarena i å n g- och transmissionshammare. Ånghammare. 533. Det ges flere olika slag av ångham- mare, vilka skilja sig från varandra både till sin konstruktion och till sättet, på vilket ångans kraft utnyttjas. Med hänsyn till ångans verkningssätt indelas ånghammarens i fyra huvudgrupper: 1) Ångan inledes endast under kolven så, att denna endast lyfter pene t, varpå ångan utsläppes direkt i det fria och penet nedfaller till följd av sin egen tyngd -— Nasmy t h-hammaren. Kolvstången är vid dessa hammare jämförelsevis klen (fig. 360). 2) Ångan lyfter kolven, liksom i föregående fall, men får därpå inströmma i rummet ovanför kolven, varvid således samma tryck