Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

321 ej ens vidröra arbetsstycket. Dessutom skulle penet härvid verka prässande och ej slående som en hammare. Därför anbringas något fj ädrande element mellan penet och sta- ken, varigenom ernås, att man med hammaren kan smida arbetsstycken av olika tjocklek, utom att penets slag bliva mycket mera effektiva. Som fjädrande element begagnas antingen stålfjädrar eller luft- buffertar. Hammare av det förra slaget kallas egentliga fjäderhammare, de av det senare slaget lufttryck- hammare. 545. Vid egentliga fjä- der h a m m a r e verkar den från veven ledande staken an- tingen på mitten eller i ena ändan av en fjäder. Fig. 369 visar den förra konstruktionen; den av en vevskiva drivna sta- kens fria ända är fäst på mit- ten av fjädern, vid ändarna av denna äro antingen järnstänger eller läderremmar fästa på sam- ma sätt som bågsträngar, så, att deras andra ända är fäst vid en tapp å penet. Hammaren arbetar på följande sätt: då vev- tappen rör sig i riktning nedifrån uppåt, så följer staken denna Fig. 369. Fjäderhammare. av sin tröghet först blir rörelse, varemot penet på grund efter, spännande fjädern, men därpå kommer i rörelse och drives uppåt med tilltagande hastighet; då staken därpå begynner röra sig i riktning nedåt, så fortsätter dock penet sin väg uppåt och spänner därvid ånyo fjädern, tills det slutligen stannar och begynner röra sig i riktning nedåt till följd av tyngdkraftens och fjäderns gemensamma inverkan, samt slår därpå med god fart emot arbetsstycket. Slaglängden kan varieras, då maskinen står stilla. Likaså kan stakens längd varieras, varigenom det blir möjligt att smida arbets- 21 — Mekanisk teknologi.