Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

435 driver stången s stansen mot mothållaren; kolven och såle- des även stansen föras tillbaka, då tryckluft genom kanalen n insläppes i rummet framför kolven. B. Svetsning med gas och elektricitet. 725. Om upphettning i en härd samt hopsmidning med handkammare användes vid svetsning, går arbetet långsamt samt lyckas ofta medelmåttigt eller kanske icke alls. Enligt denna metod kunna endast små och medelstora arbetsstyc- ken hopsvetsas. Om smidesmaskiner eller -prässar användas, lyckas svetsningen bättre och säkrare, och dessutom blir det möjligt att hopsvetsa även större arbetsstycken; men även i detta fall kunna svårigheter uppstå. Ofta är arbetsstycket av sådan form och storlek, att det ej kan upphettas, än mindre smidas. Vid hopsvetsning av stora plåtar begynte man där- för upphetta dessa med vattengas, vilken, då den förbrän- nes, alstrar en hög temperatur, samt även är lätt att inrikta på en bestämd punkt, så att större ytor av arbetsstycket ej behöva på en gång upphettas. Även den s. k. termitmetoden (§ 399) har på en del områden vunnit en vidsträckt använd- ning. Under de sista årtiondena har även elektricitet begynt användas vid svetsning; tillika har en ny gas-svetsningsme- tod, den s. k. autogen-svetsningen, vunnit insteg på många områden. 726. De elektriska s v ets ningsmeto- derna äro tvenne, nämligen ljusbågs- och motståndsmeto- derna. Ljusbågsmetoderna äro likaså tvenne. Enligt den ena metoden kopplas den negativa ledningstråden vid arbetsstycket och eller en metallstång, enligt den andra me- toden begagnas åter- igen tvenne snett mot varandra inställda kol- stänger, mellan vilkas spetsar bildas en ljus- båge, som med tillhjälp av en magnet tvingas att sänka sig ned till den positiva ledningen vid en kol- Fig. 467. Ljusbågs-svetsning-,