Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

438 yttre röret, luften genom det inre, och de blandas med var- andra just vid brännarens mynning; först påsläppes vatten- gasen och, sedan denna antänts, luften. Vid brännarens spets brinner en mycket liten och skarp låga (en s. k. stick- låga), som kan noggrant inställas på en bestämd punkt. Mängden av vattengas bör vara större än luftmängden, för att metally torna ej skola oxideras, utan tvärtom reduceras; väte ingår nämligen lätt förening med syre och avlägsnar således syret ur metalloxider. Om syre användes i stället för luft, kan temperaturen t. o. m. överstiga 2800° C. Vid hop svetsning av tunna föremål läggas dessa med kanterna mot varandra, varpå lågan föres längs fogen. Då kanterna smultit, jämnas fogen med hammare, i synnerhet vid hop- svetsning av plåtar. Då tjockare stycken skola hopsvetsas, Fig. 471. Brännare för vattengas. avsneddas kanterna på dessa så, att endast mittpartierna av fogytorna ligga emot varandra, varpå man i den sålunda bil- dade skåran nedsmälter järn från en bit mjuk järntråd. Härigenom åstadkommes, att beröringsytorna i sin helhet fästa vid varandra. 729. Med tillhjälp av v ä t - o c h syrgas sker svets- ningen på liknande sätt. Dessa gaser framställas vid särskilda fabriker, varpå de transporteras till ort och ställe i starka stål- flaskor. 730. Vid svetsning med lysgas och syre begagnas liknande brännare, som i föregående fall. Lysgassvetsningen ställer sig jämförelsevis billig. Dock användes denna metod endast vid svetsning av större plåtar. 731. A’cetyl en- och syrgas-svetsningen (den s. k. au togen svetsningen) har av alla gas- svetsningsmeLoder vunnit den vidsträcktaste användningen. Med dessa gaser kan man även »skära» metaller, t. ex. kapa