Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

437 så går den elektriska strömmen genom dessa. Enär det elektriska motståndet är stort på det ställe, där plåtarna beröra var- 7rari& formorfy Fig. 470. Punkt-svetsningsmaskin. andra, så alstras där en mycket hög temperatur, varvid plåt- ytorna på dessa ställen smälta och fästa vid varandra. Fig. 470 framställer en punkt-svetsmaskin: kopparstängerna äro anbragta i ändarna på armarna a och b; armen a kan föras upp och ned med tillhjälp av en tramp- anordning; den högspända växel- strömmen nedtransformeras me- dels en med maskinen förenad transformator till låg spänning (1—3 volt), varvid strömstyrkan växer till flere tusen ampere. Enligt denna metod kan man svetsa ihop rör, fästa handtag vid kärl, hopsvetsa bitarna på en brusten sågklinga o. s. v. G a s s v e t s n i n g. Liksom vid elektrisk svetsning även vid gassvetsning huvudsakligen blott på svetsstället. 727. upphettas arbetsstyckena Härigenom, sker upphettningen hastigare och man behöver ej transportera arbetsstyckena till och från ässjan, varigenom man bekvämt kan begagna sig av svetsning även för större och månggreniga arbetsstycken. Vid gassvetsning användas följande gaser: vattengas och luft, väte och syre, väte och komprimerad luft, lysgas och syre, acetylengas och syre ävensom benzinånga och luft. 728. Vattengas framställes sålunda, att vatten- ånga ledes genom ett glödande kolskikt, varvid vattnet vid den höga temperaturen dissocieras till väte och syre, på samma gång som det av det. brinnande kolet bildas koloxid (jämför § 351); gasen uppsamlas i en särskild behållare (gas- klocka), varifrån den sedan utsläppes genom munstycket till en särskilt konstruerad brännare. Brännarén (fig. 471) består av ett till ett fint hål avsmalnande rör b och ett inom detta anordnat, mindre rör, vars mynning befinner sig nära det större rörets mynning; vattengasen ledes genom det