Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
462
rörande flammighet, som förefinnes lios masur, därigenom,
att kokt fanér prässas mellan tvenne noggrant mot varandra
passande järnplattor, försedda med i vågform gående fördjup-
ningar och motsvarande upphöjningar, varpå det sålunda
erhållna, vågigt skrynklade virket hyvlas och därigenom
erhåller ett masurliknande’utseende. Av samma orsak använ-
des även fanering, d. v. s. ett sämre trädslag överdrages med
ett tunt, sågat eller skuret skikt av något bättre trädslag.
791. Den naturliga (utan någon slätning erhållna) glan-
sen hos virket är högst i den radiella snittytan. Sådant virke,
som besitter en hög naturlig glans, är svårt att polera med
polermedel, emedan det är finporigt och poleringsvätskan
således ej lätt intränger i detsamma. En konstgjord glans
åstadkommes sålunda, att virkets yta slätslipas med pimsten
och därpå flere gånger bestrykes med poleringsvätska;-här-
vid förändras ej utseendet av virkets naturliga struktur.
Även kan man bona detsamma med en blandning av vax och
terpentin, och sålunda förläna det släthet och glans; den bo-
nade ytan gnides därpå med borste, tills den begynner glänsa.
4. Klyvbarhet.
792. Ett trä säges vara desto lättare klyvbart, ju lättare
stycken kunna avskiljas från detsamma så, att brottytan går
i fibrernas längdriktning. Klyvningen kan ske antingen i
radieil eller i tangentiell riktning. Det förra sättet är lättare
än det senare. T. o. m. hos ett och samma trädslag kan klyv-
barheten vara olika. Förefintliga grova och talrika märg-
strålar och kådkanaler underlätta klyvningen betydligt.
Korta och buktiga fibrer försvåra klyvningen; så splittras
t. ex. pockenholz nästan som om det vore sten. De yttre
delarna av ett träd klyvas lättare än de inre, beroende därpå,
att fibrerna i de inre partierna genom inverkan av de första
kvistarna och grenarna vuxit i bukter. Hårda lövträdslag
klyvas lättare såsom färska än såsom torra, varemot de
mjuka lövträdslagen lättare klyvas såsom torra än såsom
färska. Hårda och tunga trädslag äro svårare att Idyva än
delätta trädslagen. Grenvirke är likaledes svårare klyvbart
än stamyirke. Mest svårkluvet är rotvirke. Klyvbarheten