Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
462 rörande flammighet, som förefinnes lios masur, därigenom, att kokt fanér prässas mellan tvenne noggrant mot varandra passande järnplattor, försedda med i vågform gående fördjup- ningar och motsvarande upphöjningar, varpå det sålunda erhållna, vågigt skrynklade virket hyvlas och därigenom erhåller ett masurliknande’utseende. Av samma orsak använ- des även fanering, d. v. s. ett sämre trädslag överdrages med ett tunt, sågat eller skuret skikt av något bättre trädslag. 791. Den naturliga (utan någon slätning erhållna) glan- sen hos virket är högst i den radiella snittytan. Sådant virke, som besitter en hög naturlig glans, är svårt att polera med polermedel, emedan det är finporigt och poleringsvätskan således ej lätt intränger i detsamma. En konstgjord glans åstadkommes sålunda, att virkets yta slätslipas med pimsten och därpå flere gånger bestrykes med poleringsvätska;-här- vid förändras ej utseendet av virkets naturliga struktur. Även kan man bona detsamma med en blandning av vax och terpentin, och sålunda förläna det släthet och glans; den bo- nade ytan gnides därpå med borste, tills den begynner glänsa. 4. Klyvbarhet. 792. Ett trä säges vara desto lättare klyvbart, ju lättare stycken kunna avskiljas från detsamma så, att brottytan går i fibrernas längdriktning. Klyvningen kan ske antingen i radieil eller i tangentiell riktning. Det förra sättet är lättare än det senare. T. o. m. hos ett och samma trädslag kan klyv- barheten vara olika. Förefintliga grova och talrika märg- strålar och kådkanaler underlätta klyvningen betydligt. Korta och buktiga fibrer försvåra klyvningen; så splittras t. ex. pockenholz nästan som om det vore sten. De yttre delarna av ett träd klyvas lättare än de inre, beroende därpå, att fibrerna i de inre partierna genom inverkan av de första kvistarna och grenarna vuxit i bukter. Hårda lövträdslag klyvas lättare såsom färska än såsom torra, varemot de mjuka lövträdslagen lättare klyvas såsom torra än såsom färska. Hårda och tunga trädslag äro svårare att Idyva än delätta trädslagen. Grenvirke är likaledes svårare klyvbart än stamyirke. Mest svårkluvet är rotvirke. Klyvbarheten