Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

468 form. Om virket t. ex. sågas i bitar, vilka därpå ånyo hop- limmas. så arbetar de,t ej mera i lika hög grad som förut, isynnerhet om bitarna hoplimmas sålunda, att fibrerna komma att gå i kors, varvid de hindra varandra från att svälla och krympa. Denna metod användes t. ex. vid framställ- ning av gjuterimodeller (§ 108), ritbräden, parkettgolv, bil- jardskivor m. m. 805. Träkonstruktioner utföras ibland även på så sätt, att virket kan arbeta fritt, t. ex. dörrspeglar, vilkas kanter inpassas i å dörr-ramen befintliga rännor, där de kunna svälla och krympa utan någon inverkan på ramen. 806. Ibland utnyttjas även virkets egenskap att svälla, t. ex. då en vattenränna av plankor skall byggas för en tur- bin eller för ett kvarnhjul; då ihopprässas, medels en sär- skild maskin eller för hand med tillhjälp av en hammare och en slö mejsel, virket i plankans kanter, mittpå kanten, på en bredd av c:a % av plankans tjocklek, varpå den upp- stående delen av kanten borthyvlas, tills kanten åter blir jämn och rak. Då plankan sedan inbygges och får bli vål, sväller den ihopprässade delen av kanten mera och åstad- kommer därvid den nödiga tätningen, utan att dock orka söndra väggen eller bända plankorna utåt. E. Virkets torkning på artificiell väg. 807. Enär virkets hållbarhet och dess arbetande huvud- sakligast äro beroende av dess torrhet, så är virkets torkning en mycket viktig sak. För att det skall torka tillräckligt i fria luften, erfordras en tid av 1—2 år och mera. Vanligen bilas stammarna eller också sågas eller klyvas de till mindre stycken, samt torkas under tak eller i särskilda torkskjul. Lufttorrt barrträdsvirke innehåller c:a 15 %, lövträdsvirke 17—20 % vatten. — Då naturlig torkning erfordrar en lång tid, så torkas virket hellre artificiellt. Mindre trästycken torkas i varm sand, på en varm ugn eller på något annat varmt ställe, större stycken i särskilda torkugnar, som upphettas med ånga eller också äro försedda med en särskild eldstad. Då ånga användes, irisättes virket i ett slutet, med ångman- tel försett kärl av järn; ånga insläppes småningom i manteln,