Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
48 kan ej användas för alla ändamål. T. ex. vid informning av kugghjul användes för kuggarna en hållbarare sand, för att dessa skola bibehållas hela under gjutningen. 97. Alltför fet sand kan fås användbar genom att upp- hetta densamma till 300—500° C. Härvid söndersmulas san- dens lerartade beståndsdelar och deras fuktighet fördunstar varav sandens egenskaper förändras. Av samma orsak blir gjutsand, som flerfaldiga gånger användes, allt magrare genom beröringen med det heta järnet. För att förekomma detta tillsättes använd gjutsand med ny sådan. I synnerhet tillsättes den sand, som kommer att ligga mot modellen modellsanden, med mycket ny sand. Då noggranna pjeser skola gjutas, användes som modellsand fullkomligt oanvänd gjutsand. För mindre noggrant gods användes modellsand i allmänhet ej alls. Man blandar vanligen 2 delar ny sand till 3 delar gammal sand. 98. Gjutsandens eldfasthet beror av dess kemiska sam- mansättning. I detta avseende är ren kvartssand bäst. Allt efter föremålets storlek och gjutmetallens temperatur bör olika sand användas, så t. ex. kan sanden för mindre gjutjärnsföremål vara mindre eldfast än för stora, medan åter till gjutning av stål och smidjärn erfordras synnerligen eldfast sand. 99. Formsandens beskaffenhet undersökes på olika sätt. Genom att gnida den mellan fingrarna kan man känna, om den är jämngrov eller ej. — Om man med händerna formar en boll av fuktig sand och sedan fällei dcniici iiån bestämd höjd till marken, så kan man, om bollen spricker i flere än två delar, sluta sig till att sanden innehåller allt- för litet bindämnen. — Då sanden innehåller tillräckligt med lera, kännes den flottig mellan fingrarna. — Sandens porösitet kan man i någon mån bedöma, om man av en sandsort, vars kvalitet i detta avseende är bekant, och av den sand, som skall undersökas, formar två lika stora bollar eller kuber, på vilka man droppar så mycket vat- ten de insuga. Av förhållandet mellan vattenmängderna kan man sluta sig till sandens porösitet. 100. Massan innehåller c:a 15—20 °/0 lera; densamma är således en mer än vanligt fet gjutsänd. Vid gjutning av