Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
48
kan ej användas för alla ändamål. T. ex. vid informning av
kugghjul användes för kuggarna en hållbarare sand, för
att dessa skola bibehållas hela under gjutningen.
97. Alltför fet sand kan fås användbar genom att upp-
hetta densamma till 300—500° C. Härvid söndersmulas san-
dens lerartade beståndsdelar och deras fuktighet fördunstar
varav sandens egenskaper förändras. Av samma orsak
blir gjutsand, som flerfaldiga gånger användes, allt magrare
genom beröringen med det heta järnet. För att förekomma
detta tillsättes använd gjutsand med ny sådan. I synnerhet
tillsättes den sand, som kommer att ligga mot modellen
modellsanden, med mycket ny sand. Då noggranna
pjeser skola gjutas, användes som modellsand fullkomligt
oanvänd gjutsand. För mindre noggrant gods användes
modellsand i allmänhet ej alls. Man blandar vanligen 2
delar ny sand till 3 delar gammal sand.
98. Gjutsandens eldfasthet beror av dess kemiska sam-
mansättning. I detta avseende är ren kvartssand bäst.
Allt efter föremålets storlek och gjutmetallens temperatur
bör olika sand användas, så t. ex. kan sanden för mindre
gjutjärnsföremål vara mindre eldfast än för stora, medan
åter till gjutning av stål och smidjärn erfordras synnerligen
eldfast sand.
99. Formsandens beskaffenhet undersökes på olika sätt.
Genom att gnida den mellan fingrarna kan man känna,
om den är jämngrov eller ej. — Om man med händerna
formar en boll av fuktig sand och sedan fällei dcniici iiån
bestämd höjd till marken, så kan man, om bollen spricker
i flere än två delar, sluta sig till att sanden innehåller allt-
för litet bindämnen. — Då sanden innehåller tillräckligt
med lera, kännes den flottig mellan fingrarna. — Sandens
porösitet kan man i någon mån bedöma, om man av en
sandsort, vars kvalitet i detta avseende är bekant, och
av den sand, som skall undersökas, formar två lika stora
bollar eller kuber, på vilka man droppar så mycket vat-
ten de insuga. Av förhållandet mellan vattenmängderna
kan man sluta sig till sandens porösitet.
100. Massan innehåller c:a 15—20 °/0 lera; densamma
är således en mer än vanligt fet gjutsänd. Vid gjutning av