Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903
Forfatter: A.G.V. Petersen
År: 1994
Forlag: J. Jørgensen & Co. (M.A. Hannover)
Sted: Kjøbenhavn
Sider: 312
UDK: 61(063)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
212
SEKTIONSMØDER
tjänliga anordningar vid uppsamlingskärlen i koken
göra det möjligt att lätt utföra fördelningen. Vid dessa
detaljer och dermed sammanhängande frågor medgifver
dock ej tiden, att jag nu uppehåller mig. Dock ber
jag få fästa mina ärade ähörares uppmärksamhet på
det sakforhållandet, att någol verkligt hinder för för-
delningssystemets införande ej finnes. Dctta system är
ej heller något nytt! Fördelning af hussoporna i tre
delar har nemligen sedan flere år tillbaka mången-
städes egt rum i Nordamerika, der emellertid på grund
af särskilda forhållanden köksaffallet till stor del utom
till svinföda äfven fått annan användning. I Europa
är tredelningen sedan snart två år tillbaka införd i
den lilla svenska industristaden Eskilstuna samt två-
delningen genomförd för omkring 175 000 invånare i
vissa delar af Berlin och Charlottenburg. I nämnda
stader har man tillika under det sista året börjat införa
tredelningen i forening med svinuppfödning. Meningarne
angående dessa delningar äro alltigenom fördelaktiga.
Det är dock ej uteslutande för hussopornas undan-
rödjande, som fördelningen eger så stor praktisk och
ckonomisk betydclse. Den är tillika ett af de i läng-
den verksammaste medlen mot råttfaran eller rått-
plågan, för hvars bekam pande ju städerna offra stora
summor. Med fördelningen följer nemligen, att sär-
skildt matresterna blifva uppsamlade i täta med lock
försedda behållare, hvarigenom såval råttor som andra
djur hindras att bland nämnda rester söka sin föda.
Då man vet, att det hufvudsakligen är från köksaffallet,
som råttorna hemta sin näring, kan man lätt forstå,
att en afstängning från delta födoämna så småningom
bor leda derhän, alt städerna till väsentlig del blifva
befriade från det fruktade plågoriset.
Det är sålunda, når allt sammanfattas, ingalunda
små intressen, som äro förbundna med fördelnings-
systemet, som enligt min lifliga öfvertygelse i sig inne-
fattar alla betingelser att i stor utsträckning blifva
framtidens renhållningsmetod, med hvars anlagande
städerna på ett naturligt sätt lösa sopproblemet, vinna
befrielse från sopbekymren.
Ingeniør Fr. V. Meyer: Naturligvis knytter der sig
en vis Interesse til enhver Løsning af det vanskelige
Problem: HusalTaldets Behandling efter dets Bort-
kørsel; men jeg tror rigtignok ikke, at den Løsning,
den ærede Foredragsholder har givet Meddelelse om,
er tilfredsstillende. For det første tvivler jeg om, at
Løsningen kan gennemføres i Byer, hvis Indbyggere
nu engang ere vante til at samle alt Husaffald i samme
Beholder; thi selv Politibestemmelser, gaaende ud paa
at faa et saadant Forhold forandret, vilde næppe kunne
overholdes. Og en gennemført Sortering af Affaldet vil
ogsaa være vanskelig for vedkommende Husbeboere,
selv om den gode Villie til at udføre den skulde være
til Stede. Om Affaldets heterogene Beskaffenhed faar
man først den rette Forestilling, naar man, som jeg
har haft Lejlighed til, flere Uger igennem med sine
Hænder gennemroder og sorterer Husaffald fra en stor
By. Der er saaledes en enkelt særlig ondartet Bestand-
del, som jeg har fundet i Kjøbenhavns Husaffald i over-
raskende stor Mængde; det er menneskelige Fækalstofler,
der navnlig findes om Vinteren, selvfølgelig fordi Folk
da ikke have Lyst til at gaa ned i Husenes Gaarde for
at forrette deres Nødtørft Og denne Bestanddel f. Eks.,
som slet ikke skulde i nogen Dagrenovationsbeholder, i
hvilken Beholder skulle Beboerne kaste den? Men der-
næst mener jeg ikke, den foreslaacde Løsning bør
søges gennemført, selv ikke hvor den kan gennemføres.
Mod at anvende det egentlige FødeafFald til Svinefoder
lader der sig næppe indvende noget, og paa Kjøben-
havns Lossepladser for Husaftald var det ogsaa for en
Snes Aar siden almindeligt, at der holdtes Svin. Dette
blev dog forbudt j Slutningen af 1887, efterat en Epi-
demi havde hærget Svinebesætningerne. I Stedet for
Svin er der nu sikkert paa de fleste Pladser kommet
Rotter, og jeg vced, at i alt Fald En af de til Stede-
værende er enig med mig i, at dette Bytte ikke er
heldigt*). Medens det da vistnok vel gaar an at an-
vende Fødeaffaldet som forcslaact, og medens Ildsteds-
affald særdeles vel kan bruges til Opfyldning, maa den
paatænkte Behandling af den øvrige Del af HusafTaldet
efter min Mening betragtes som uheldig. Saa vidt jeg
forstod den ærede Fordragsholder, var det hans Tanke,
al dette Affald skulde sorteres manuelt og nyttiggøres
paa cn lignende Maadc som den, man har anvendt i
München, Buda-Pesth o. 11. St. Hvorvel nu Foredrags-
holderen har Ret i, at dette Affald hovedsagelig dannes
af Materiale, som Ejeren kaster bort, ikke af sanitære
Grunde, men fordi han ikke har Brug derfor, saa cr
det dog sikkert, at meget af Affaldet kan være sund-
hedsfarligt. Thi fra Faren for direkte Udslæbcn af
patogene Bakterier af forskellig Art med HusafTaldet
kan man ingenlunde se helt bort, og de Personer, som
skulle sortere dette Affald, faa ikke nogen behagelig
Beskæftigelse. Og er der dog ikke noget utiltalende,
ganske almindelig set, i delte, at det snavsede Papir,
Glas o. s. v., som en By saa al sige har kastet fra sig,
det sendes sorteret tilbage til Byen igen efter at have
været i Berøring med mange andre Slags Affald, og
efter at være gaaet igennem endnu flere Hænder, end
det havde passeret, da det første Gang bortkastedes?
Ingeniör Tingsten uttryckte sin forvåning öfver, att
herr Meyer kunde uttala den uppfattningen, att re-
formen ifråga svårligen kunde genomforas, då den,
såsom af foredraget framgick, redan bragts till ulförande
i flere af Amerikas största stader och nu vore på väg
att införas i Tyskland och Sverige. Att en sak är ny,
eller att befolkningen ej är van vid densamma, kan
väl ej utgöra bevis för, att den ej bör försökas, ej
införas, om principen erkännes som riktig, hvilket herr
Meyer tycktes göra. Skulle herr Meyers mening vara
riktig, vore ju all utveckling otänkbar, ty donna känne-
tecknas ju bland annal deraf, att man ofvergår till
något nytt med fråntrådande af något gammalt och
foråldradt. Att motstånd till en början uppstår vid en
reforms införande är ju mycket vanligt, men dctta
bevisar väl ej, alt man skall gifva vika för mot-
ståndarne. Alt man i stora mängder mot bättre vetande
och mot foreskrifter sammanförde sopor och fäkalier
vore ej med verkliga forhållandet öfverensstämmande,
och om så på något stalle eller i någon stad skulle ega
rum, tydde detla blott på en betänklig brist på ordning
samt slapphet hos vederbörande myndigheter. Hvarför
skulle man för öfrigt lägga fäkalierna bland soporna,
då särskilda kärl funnes för både afTallsslagcn. Talaren
förstode ej herr Meyers tankegang! All herr Meyer
ansåg allallets sortering mindre tilltalande vore ganska
besynnerligt, då talaren upplyst, att sorteringen endast
gällde det för sig uppsamlade rena skräpet. Der dylik
sortering egde rum, hade deraf inga som helst olägen-
heter försports. Säkerligen hade herr Meyer missupp-
fattat en hel del af det som yttrats. Talaren vore
öfvertygad om, alt herr Meyers uppfattning af den be-
tydelsefulla frågan skulle blifva hell annan, om han
ville sätta sig in i saken, som visserligen vore enkel,
men i all fall kräfde en viss eftertanke.
Ingeniör Tingstens uppfattning vann kraftigt under-
stod af stadsläkaren von Post, som i eil kortare an-
förande ytterligarc utvecklade de fördelar, som fördel-
ningssysteinet ostridigt måstc skänka.
*) Hr. Justitsraad Zuschlag, der om Formiddagen havde holdt
Foredrag om .Rotteplagen«, var til Stede mellem Tilhørerne,