Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION VIII 245 skinnet meddela nog myckenhet färg, för alt denna sedermera skall kunna Iran skinnet sprida sig genom korfvcns massa. Härigenom har del visat sig möjligt alt kringgå forordningens andemening och införa elt juridiskt tillåtligt förfaringssätt, hvars effekt är lik- artad med hvarje annan färgning. Man har sagt, att det skulle i hög grad forsvåra kött- och charkuterihandteringen, om färg- och konser- vcringsniedlen blcfvo forbjudna, men tror jag ej delta. Innan dessa medcl kommit till användning, hade man endast koksalt och salpeter till lijelp, men tillverkade man då lika om ej niera hållbara korf- och charkuteri- varor, än man gör nu, tack vare den handtverksmässiga omsorg, man då nedlade i arbetet Med nutida högst betydande förbättringar af slakteri- och korflabriks- lokaler — exempelvis de förträffliga kyl- och ventilations- anordningar, som stå näringsidkarna till buds —, borde färg- och konserveringsmedien vara ännu mindre bc- höfliga än förr. Låt oss därför göra näringsidkarna uppmärksamma på alia de hygieniska hjelpkällor, som slå dem till buds för att bibehålla köttvarornas friskhet och goda färg, samt komma dem att forstå, huru olämpligt det är att bemänga födoämnen med konsttillsatser af mycket tvifvelaktigt värde. På den vagen tror jag, att närings- idkarna mycket snart förlora förtroendet för ifråga- varande färg- och konserveringsmedel. Jag för min del är öfverlygad om, att det i första rummet är fabrikanterna af ifrågavarande tillsatser, som äro så angelägna om deras bibehållande, under det att de, som använda dem, i själfva verket ej äro så synner- ligen ifriga att hafva dem kvar. Om, såsom önskligt är, användning af dessa niedel äfven i Skandinavien kunde blifva i lag förbjuden, gäller det att effektivt kontrollcra, att forbudet ej öfver- trädes, hvarvid praktiska, enkla, men tillförlitliga analys- metoder böra komma till användning. På den kemiska undersökningen af hithörande varor ligger uppenbar- ligcn en synnerlig vikt. Man kan t. o. m. säga, att tillämpningen af en forordning betingas af befintlig- heten af praktiskt dugliga analysmetoder. Speciellt är nödvändigt, att en metod icke kan gifva anledning till misstag i den riktningen, att en person oskyldigt kan tnisstänkas eller fäHas för forfalskning. En osäkerhet i motsatt riktning kan visserligen komma en och annan att gå fri, som borde hafva fällts, men detta biir i regeln fallet blolt i fråga om så små tillsatser, att deras skadlighet är relativt ringa. De analysmetoder, hvilka torde vara de för närvarande bästa, finnas angifna så- som bilaga lili det lagforbud, som i Tyskland den 18. februari 1902 utfårdades emot hålsovådliga och vilse- ledande tillsatser till kött och däraf beredda närings- medcl, hvilket forbud utfärdats med stod af § 21 i tyska riksköttbesiktningslagen af den 3. juni 1900. Beträffande påvisandet af tjärfärgämnen — de vanligast använda — i kötlvaror vill jag erinra om den enkla och tillförlitliga undersökningsmetoden med färgextraktion genom natriumsalicylat. Denna metod har ingeniør Sonden modifierat sålunda: Korfven stoles i mortel, upphettas med vatten på vattenbad, tilis det mesta fettet flutit upp, då vatten och felt af- hällas. Så tilsattes så mycket natriumsalicylat, att c:a 4 % häraf ingår i massan, hvarefter blandingen får stå på vattenbad, Liils mesta färg blifvit utlöst, då losningen affiltreras. Sedan denna svalnat, tillsättes concentrerad losning surt natriumsulfat, till dess tydlig sur reaktion intrader. Dårpå frånfiltreras de afskilda salicylsyre- kristallerna, lösas i kokande vatten, hvarefter ofärgadt ullgarn ilägges. Så låtcr man profvet stå på vattenbad, tilis färgen upptagits af garnet, hvilket slutligen tvättas i varmt vatten. Det har visat sig vid salicylsyremetoden, att i köttmassan befintligt tjärfärgämne förnämligast bindes vid salicylsyrekristallerna, medan filtratet haller mindre färg. Man kan således säga, att praktiskt dugliga analys- metoder för hithörande undersökningar forefinnas, och att ett eventuellt lagförbud skulle kunna göras effek- tivt genom tillförlitlig kontroll. Aterstår då att bereda jordmånen för att snarast och vidsträcktast möjligt erhålla ett sådant lagförbud. Lösen för all köttvarukontroll är och maste för- blifva: sunda, rena och goda kötlvaror! Stadskemiker Schmelck undrer sig over, at man først nu agter i Sverige at forbyde Anvendelse af Kon- serveringsmidler, som er sket i Norge og Tyskland; thi medens deres Tilsætning til Vin jo ikke betyder stort, da man jo ikke til daglig drikker den Vare, saa be- tyder deres Tilsætning meget med Henblik paa Kød, som nydes hver Dag. Dr. med. Schierbeck bemærker, al der antagelig i Løbet af kort Tid her i Danmark fra Ministeriel vil udgaa en Anordning, hvorved Konserveringsmidlernes Anvendelse vil blive forbudt. Han ønsker at vide, om der foreligger nyere Undersøgelser fra Norge angaaende Konserveringsmidlers Tilsætning til tørrede Aprikoser, der ikke synes at spille nogen Rolle i Kjøbenhavn. Stadskemiker Schmelck oplyser, at der i Kristiania i saa godt som alle de undersøgte Prøver af tørrede Pærer og Aprikoser er fundet Svovlsyrling, ca. 5 Gram i hvert Kilogram af de anførte tørrede Frugter. Kontrol med Hermetik. Epidemilæge, Dr. M. Geirsvold. Jeg har troet, det kunde have sin interesse i al korthed at berøre denne delaf levnetsmiddelkontrollen, — både fordi konserveringsindustrien har skudt en rivendc veksl i den sidste menneskealder, og fordi der på dette område kræves et ligeså intimt saniarbeide mellem videnskaben og den praktiske bedrift, som tilfældet har været på andre nærliggende gebeter, om man vil naa de tilsvarende resultater. Konservering af næringsmidler til opbevaring for fremtidigt brug, til export osv. er et spørsmål af vidt- rækkende socialøkonomisk betydning. Som Lehmann siger: »i arméen, på opdagelsesrejser, i hoteller og hus- holdninger bliver der for tiden fortæret overordentlige mængder boksekonserver, og den tomme boks af hvid- blik hører allerede til de sikreste kjendetegn på den fremtrængende kultur.« Der er imidlertid i de senere år fremkommet så- vel i dagspressen som i fagliteraturen ikke så få beret- ninger om forgiftningssymptomer efter nydelsen af sådanne konserver i bokse (»hermetik«, som det al- mindelig kaldes paa norsk). Oftest har der været kvalme, brækning, hovedpine, diarrhé med nogen mat- hed og ildebefindende efterpå; men der har også fore- kommet tilfælde så alvorlige, at vedkommende har svævet mellem liv og død. Arméen, som er den rela- tivt største konsument, har også været hyppigst udsat for sådanne uheld. I Frankrigc nedsatte man derfor i 1899 en stor videnskabelig kommission, som skulde undersøge årsagerne hertil, og de resultater, den kom til, har vakt megen opsigt. Men det må med engang fremhæves, at i forhold til det enorme forbrug af kon- server, som linder sted i de forskjellige landes armeer, er hyppigheden af kjendte forgiftningstilfælde forsvin- dende liden. Imidlertid står de der som et varsko om, at ikke alt er, som det bør være. En mængde lettere tilfælde kommer overhovedet aldrig til offentlig kund- skab, fordi årsagen blot kan angives med nogen grad af sandsynlighed, da corpus delicti er opspist eller