Hur man arbetar i Utlandet

18 än 20 arbetare — merendelg äro de bet'ydligt farte —, man finne? de allbekaata drag af patriarkalism och familjeartad. iutTessegemen- skap, som länge utgjort de franska arbetsgifvariias och arbetarnas styrka, om man, som här ofta ät rent af svårt, vill uppdraga en skarp gräns mellan ägaren och hans fåtaliga medhjälpare. Ty ha.n arbetar precis som de, och haus själfständighet är ofta inskränkt till besittningen af arbetslokalerna, och vissa elementära, mindre kost- ba.ra anordningar, under det en större industriidkare, för hvilkens räkning hau arbetar med sitt folk, är åtminstone atörste delägare i maskineriet. Utarbetade arbetsreglementen föfekomma sällan inom desaa småfabriker. Först när arbetarnas antal i en liten. fabrik öfver- akrider 6 å 6 stycken, firmer man. en. särskild verkmästarebefatt« uing, som utöfvas af en oftast äldre arbetare eller af arbetsgifvaren. själl, som jämte sitt eget arbete öfvervakar de andras och går dem tillhanda med råd. Om ägaren icke är sin egen, verkmastare, har hans närmaste man, som åtnjuter i det närmaste samma auktoritet hos de .andra som han, endast sällan högre lön än en füllt utbildad, skicklig arbetare. Arbetsintensiteten ino'm dessa i alia textilbranscher förekom- mände småfabriker med några få väfstolar, spinn- eller stickma- skiner, påstås vara större än. i de stora fabrikerna, där arbetsför- delningen är genomförd med yttersta, stränghet. Ehuru arbetstiden. år lagligen bestämd till maximum 10 timmar, utotu för vissa undaii- tagsfall, särskildt i ullfabrikema, där 12 timmars (föga ansträn- gande) nattarbete för män öfver 18 år forekommer, är öfvertidsarbete med vanligen. 30 ä. 40 procents förhöjuing i timianen mycket vanligt i småfabrikerna. Till gengäld år det främst de, som. lida af ofta inträffande arbetslöshetsperioder, beroehde på kommersiella fluk- tuationer, hvilka de äro mindre skickade äa de stora fabrikei’iia att motstå. Småfabrikerna i textilindustrien uppnå sällan 300 arbets- dagar; ibland blott 200, och oftast icke'mer än 230 till 250. Ehuru arbetarna merendels bidragia, till arbetslöshetskassor, formå dessa endast till riaga del motverka så uppkommande förluster, på hvil- ka ägarna eller entreprenönerna lida nära nog lika mycket som de anställda. Syndikalismen är, om icke okänd, så dock föga utbredd inom småfabrikernas arbetarekretsar, som just genom aina med. arbets- gifvarnas nära saunnanfallaade intresseu läinua föga fäste för deas hätska motsättningar. Genom det utbredda, bruket att personalen, när den ej består af mer än några få poraoaer, intager målet midt på dagen med. farailjen, underlättaa utjämningen af tvistigh'ßter. Af strejkstatistiken framgar, att strejkfrekveiisea är ytterst svag inom de minsta och. små fabrikerna. Det vanliga ömsesidiga 8 dagars uppsäguingssy s ternet aæ regel, ehuruväl meatadelø äldra aæbetaxe,