Hur man arbetar i Utlandet

37 kunskaper, som äro högst nödvändiga för en verkligt dugan.de arbe- tare i en mångfald yrken. Förfallet är således i första hand en följd af psykologiska orsaker. Men otvifvelaktigt är äfven att franska staten gjort toga för den tekniska undervisningen i landet. Om de mån, som grundat folkskole- eller primär undervisningen, i Fraaikrike, och bland dem särskildt Jules Perry, haft tanken på, att göra folkskolan till ea handtverkaskola eller förena den med yrkesundervisning-, så haf- va den gamle stat s manne ns efterföljare>hindrats attförverkliga denrual tanke af de alltfor stora utgifter, som kräfts för att inrätta verk- städer i alla folkskolor. 'Jules Ferrys afsikter hafva därjämte blif- vit förvanskade. I Frankrikes folkskolor meddelas nu i det allra närmaste blott boklig undervisning. Först på allra sista tiden läm- nas i folkskolans högre klasser en praktisk undervisning, soi£ do unga kunna utnyttja i ett yrke. Man måste således gå tillbaka till forliållandena i folkskolan och finner då. att denna icke väcker de ungas håg för dø yrken. de skola utöfva — i motsats till hvad som. sker hos oss och i Tyskland. Vid utträdet ur folkskolan har intet gifvit de unga smak och tycke för teknisk yrkesutbildning och öppnat dcras sinnen för dennas vikt. Ooh de få, som pä grund af naturlig fallenhet eller uppfostran i hem- met fått smak härför, äro hänvisade till en alii för dyr. svåråtkomlig och begränsad undervisning. Hvad franska staten gjort för att utbilcla arbetare i de olika yr- kena inskränker sig till infättandet af s. k. handelsskoler, hvaii tinge- farligen sataima undervisning’ som i folkskolörna meddelas i något utvecklad form. På yrkesutbildningens lott faller blott någon hand- ledning- i bokföring och handelskorrespoiidens samt framställning af en och annan. praktisk fråga rörande affärslifvet i största allmän- het. Häri ligger felet. Ty tydligt är, att liand'Clsundervisningen in- galunda är den nödvändigaste, då köpmannens utveckling beror af- gjordt mer på affärepraktik än på någon som helst undervisning. Eget; nog är dock delta slags yrkesundervisning mest utbildad i Frankrike. z Det finnes tekniska yrkesskolor, som väl förtjäna sitt rykt». I dem får man grundlig teoretisk och praktisk undervisning i olika yrken. Men denna undervisning är egentligen icke afsedd för ar- betare, utan för arbetschefer, ver'kmä stare, förmän och på ett ellør annat sätt piiviligierade arbetare i särskild ställning utom. aæbe- tarnes eget led. Denna undervismug är därjämte dyrbar, och van- liga arbetare hafva ytterst sällan. råd. att föra sina ba.rn till dessa skolor; mestadels är det folk ur borgarklassen, som betjäna sig af dem. Andra skolor an dessa, »Ecoles d’arts et måtters» i Patis, ChcL- lons-sur-Marne, Aix i Provence m. fl., dar egentlig yrkesundervis- ning meddelas, åger franska staten, ej. De utbilda på> sin höjd 1,500 till 2,000 verkmästare och förmän pr år. Men ehuruväl de på,