Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
sitt sätt göra landets industri stora tjänster, inses lätt att utbild-
ningen af ett antal verkmästare icke forslår för att hålla Fiankrikes
industri uppe i konkurrensen med andra lauders.
Franska statens tekniska undervisning är således rätt begränsad,
och det antal af på sin. höjd 20,000 barn om året, som betjäna sig af
den, är själffallet alldeles otillräckligt. Högst stå åkerbruks-
eller landtbruksskolorna. De motsvara förträffligt sitt an-
damål. Deras organisation liksom alla institutioners på detta område
är mycket fullkomnad, och teori och praxis tillgodoses här i väl af-
vägda proportioner. De franska landtbruksskoloruas högre utveck-
ling beror icke blott i allmänhet på landtbrukets dominerande stall-
ning i landet, utan särskildt darpå, att den stora massan franska
landtbrukare äro små egendomsägare, som i sina barns väl-
forstådda intresse kräfva tillräcklig yrkesmässig utveckling.
Men kan man säga, att o f f i c i e 11 teknisk arbetareundervisning-
icke existerar i Frankrike utom i landtbruk, så få. dock ej de sko-
lor forbigås, som skapats af enskild foretagsamhet, af kommuner och
departement. Det finnes ett visst antal enskilda, kommunala ocli
departementala yrkesskolor, som samt, ooh synnerligen äro förträff-
ligt organiserade, ja, flera äro verkliga monsteranstalter. Men de
äro isolerade, nästan sporadiska och framkallacle af den yttersta nöd-
vändigheten.
I Paris pågå talrika aftenkurser, inrättade af en hel mängd för-
©ningar med teknisk undervisning till syfte. De fiesta meddela kost-
nadsfri undervisning. Äfvenledes finnes ett litet antal mycket goda
specialskoler, men deras ställning är sad.an, att de blott mottaga
kräf vande in trådes-
lärjungar, som bestått i en merendels rätt
täflan.
Det är icke undervisningen i dessa skolor,
eller otillräcklig, utan hvad som brister är deras
Ett ofta afsevärdt antal sökande måste årligen
dessa skolor Ursprungligen äro afsedda för ege
bilda de mestadels blott verkmästare och ateljéchefer.
att grundligt yrkesutbildade arbetare äro sällsynta i
Men ehuru de ständigt efterfrågas af arbetsgifvarna och trots det
denna efterfrågan alltjämt är större än tillgången, synas skolorna
ifråga icke utvidgas eller ökas i antal i någon större mån, i hvarje
lali ej så att de motsvara behofvet. Sedan nå.gra år tillbaka hafva
upprepade varningsrop höjts för faran, som ligger i detta stilla-
stående. I ett nyligen utgifvet arbete förklarar så f. d. handcls-
ministern Cruppi, att frågan om yrkesundervisningen är af primär
betydelse för J’rankrike och borde utgöra föremal för politikernas
allra främsta omsorger.
Ställningen förvärras ytterligare af de ofullkomliga lärlingsla-
garna. Hithorande lagar äro af år 1855. De fordra ej den yrkes-
utbildning. som är lärlingsskapets uppgift, ty dc gifva icke arbets-
som är underhaltig
antal och utrymme.
afvisas. Och ehuru
■entliga arbetare, ut-
„------ Följden är
Frankrike.