Hur man arbetar i Utlandet

39 gifvaren medel i händerna att som auktoritet gora sig åtlydd af arbetarna. Härtill kommer att de små arbetsgifvarna och stora klasser bland arbetarna själfva äro toga hågade att sjålfva bidraga till lär- lingsskapets utveckling. I de industrier, dår yrkesundcrvisningen står högst, exempelvis bland typograferna, är antalet lärlingar strängt begränsadt af fackförbunden. Dessa å sin sida hafva upprättat icke så, få yrkeskurser, men de forslå ej hvarken till kvalitet eller kvan- titet. Lärlingsskapet i Frankrike synes undergå en visserligen. lang- sam, mer. füllt skönjbar forandring frå-n egentligt lärlingsskap i verk- städer, fabriker och ateljéer till yrkesskoléundervisning. Denn.a for- andring, som betingas af å ena sidan statens, deparbementens och komiHunernaS; in. a. o. det offentligas ansträngningar att linna medel till upprättandet af yrkesskolor, och å den andra af de stän- digt ökade svårigheter och hinder för ett i den gamla stilen pågå- ende lärlingsskap, som inöta från. både arbetarna« och arbetsgifvarnas sida, är förvisso icke ofördelaktigt i och for sig. Hvad' man skulle kunna anföra daremot är hiifvudsakligen. att lärlingsskapet, dvs. yrkesundervisningen på själfva arbetsplatsen bättre än någon skol- undervisning är i stånd att utveckla de blifva-nde yrkesarbetarnas företagsamhet. Tyskland. Arbetsledning och yrkesutbildning. Det myckna talet om militarism och preusseri i Tyskland skulle ju kunna gifva anledning till den. förmodan, att en sträng disciplin har vore rådande i verkståderna såval som på andra omraden, mein däraf kunde icke märkas något spår. Något särskildt ofvervakande af hvarje arbetare, som uppgifves vara vanligt i amerikanska verk- städer, forekommer ej i den tyslfa maskinindustrien. Man foa> drar hår, att arbetaren passar tiden och. är på sin arbetsplats så länge arbetstiden varar, men för öfrigt går det på det hela taget lugnt och gemytligt till i verkstäderna. Dar särskildt unsträngand«1 arbeto kräfves, såsom, i smedjor, platslagcrier och andra dylika vørk- städer, dar ugnar och eld användes samt kroppsarljete forekommer i störrc utsträckning, är i regel öldrickning samt på sina hall äf-